Bisa gård satsar på mjölkproduktion i Nyland – fokus på djurens välmående och en stabil ekonomi

Alexandra Björklund

Hyvän tekijät

Eva-Linn och Rasmus Sahl är några av de få producenter som vågat satsa på mjölkproduktion i Nyland. När paret tog över gården 2018 låg fokus primärt på köttproduktion, men efter flera omvägar, prövningar och nyinvesteringar är gården idag fylld med mjölkkor.

Mitt ute i hjärtat av Vandas landsbygd ligger Bisa gård, en naturnära familjegård som i fem generationer ägnat sig åt lantbruk och att bibehålla landets livsmedelsproduktion.

Att paret Sahl skulle starta en mjölkgård var inget som var en självklarhet när de tog över gården från Eva-Linns föräldrar 2018. Då ägnade de sig åt att bygga upp en verksamhet som primärt fokuserade på köttproduktion istället för den tidigare mjölkproduktionen som Eva-Linns föräldrar bedrivit.

– Som 17-åring blev jag plötsligt väldigt allergisk mot kor och hästar. Jag kunde knappt vara i ladugården i mer än 15 minuter. Utrustningen på gården behövdes även uppdateras vilket inte var en möjlighet då vi nyss tagit över gården, säger Eva-Linn.

Sagt och gjort blev det att ändra produktionsinriktning och mjölkkorna ersattes med dikor som Rasmus primärt skulle ta hand om. Trots förändringen ville paret ändå utnyttja utrymmet effektivt och bestämde sig för att inhysa dikorna i ladugården samtidigt som de satsade mer på odling och annan djurproduktion.

Men efter en tid visade sig valet inte vara optimalt då både utrymmena och dikorna stötte på utmaningar.

– Byggnaden borde ha renoverats för att passa djurens behov bättre, men det skulle ha blivit för dyrt med tanke på lönsamheten. De trivdes bäst på strandbetet, då bestämde vi oss för att vi behöver tänka om, säger Eva-Linn.

Det var en dag ute på fältet som Rasmus allvarligt började fundera på att satsa på mjölkkor istället, både för deras och djurens bästa. Ett val som skulle lägga riktlinjerna för den gård som Bisa är idag.

Gammalt blir nytt igen

Efter många samtal och konversationer stod det klart: utrymmena skulle tas helt i bruk och renoveras för att möta de moderna krav som ställs på en mjölkgård idag. Eva-Linns allergiska reaktioner hade även minskat så pass mycket under åren att hon även kunde sikta på att vistas i den nya mjölkgården.

– Vi tog kontakt med mejeriet, talade med bekanta, experter och försäljare för att modernisera tekniken, säger Rasmus.

En vecka efter midsommaren 2024 började renoveringen av ladugården, tillsammans med familj och vänner. Sakta men säkert tog byggnaden ny form, och i november blev det sista arbetet klart samtidigt som dikorna lämnade betet för att flytta till nya hem eller föras till slakt.

Efter några månader av hårt arbete intog nya mjölkkor från olika bakgrunder den nyrenoverade ladugården. Verksamheten var igång.

– Min pappa som tar hand om gårdens bokföring konstaterade att det här kan gå. Vi kan driva en modern mjölkgård som är lönsam på lång sikt, säger Eva-Linn.

På Bisa gård finns flera olika koraser. Längst till höger ser ni en ljusbrun västfinsk lantras och till vänster en vit lappko. Största delen av korna är Ayrshires.

En mångsidig gård

Idag är Bisa gård hem för omkring 57 mjölkkor, 22 ungdjur, fem hästar, 17 får med 20 lamm, ett tiotal höns, två vallhundar och tre katter.

Varje mjölkko producerar i genomsnitt 30 liter mjölk per dag, en nivå som paret och deras djur arbetat sig upp till efter de stora förändringar som omställningen förde med sig. Målet till hösten är att nå upp till 33 liter per ko.

– Vi har många kor med olika bakgrunder och raser,men det känns som om vi alla börjat hitta varandra. Korna har börjat producera mer mjölk i takt med att de bott in sig, säger Rasmus.

Eva-Linn och Rasmus bygger tillsammans en framtid där djurens välfärd och gårdens lönsamhet står i fokus.

Tillsammans vill paret fortsätta att bygga vidare på gården och uppmanar yngre och inspirerade att söka sig till branschen.

– För att ha det här yrket måste man bry sig om vad man gör. Det är ett jobb som man har dygnet runt, säger Eva-Linn.

För Eva-Linn och Rasmus är mjölkproduktionen inte bara ett levebröd. Det är ett sätt att hålla landsbygden levande, bidra till den inhemska livsmedelsförsörjningen och visa att det finns framtidstro. Trots att branschen är under press går det att bedriva en lönsam produktion.

– Visst känns det bra att kunna förvalta vidare gården och allt det fina som mina föräldrar byggt upp. Vi började kanske i fel ände men hittade rätt till slut, säger Eva-Linn och ler.

Faktaruta:

  • Finland är självförsörjande på mjölk. År 2024 producerades cirka 2 145 miljoner liter mjölk.
  • Antalet mjölkproducenter minskar stadigt. I dag finns omkring 3 880 mjölkgårdar kvar i Finland.
  • Finländsk mjölk hör till världens renaste. År 2023 klassades 97 procent av den levererade mjölken till mejerierna som E-klass. Mjölk i E-klassen har låga halter av celler och bakterier och får inte innehålla rester av antibiotika eller andra främmande ämnen.
  • Mjölk är också en viktig exportprodukt. Ungefär en femtedel av den inhemska mjölken exporteras, främst i form av ost, smör och mjölkpulver.

I artikelserien Hyvän tekijät får vi en inblick bakom kulisserna i den inhemska livsmedelsproduktionen. Vad allt händer egentligen i livsmedelskedjan innan maten hamnar på våra tallrikar? I serien berättar matens producenter om sin kunskap, yrkesskicklighet och ansvarsfulla arbetsmetoder – tack vare dem kan vi njuta av mat från vårt eget land varje dag.
Läs mera artiklar om Hyvän tekijät här.

Muut artikkelit

Kaikki artikkelit

11.6.2025 Hyvän tekijät

Bisan tila panostaa maidontuotantoon Uudellamaalla – keskiössä eläinten hyvinvointi ja vakaa talous

Eva-Linn ja Rasmus Sahl kuuluvat harvoihin tuottajiin, jotka ovat uskaltaneet panostaa maidontuotantoon Uudellamaalla. Kun…

11.6.2025 Hyvän tekijät

Bisa gård satsar på mjölkproduktion i Nyland – fokus på djurens välmående och en stabil ekonomi

Eva-Linn och Rasmus Sahl är några av de få producenter som vågat satsa på…

6.5.2025 Puheenvuoro

Hyvinvointia vai laihdutuskulttuuria?

Tänään 6.5. vietetään kansainvälistä Älä laihduta -päivää. Sen tarkoituksena on lisätä ymmärrystä laihdutuskulttuurin vahingollisuudesta…

2.5.2025 Hyvän tekijät

Viskaalin tila on ruoantuotannon kiertotalouden edelläkävijä

Viskaalin tilan kiertotaloudessa kaikki ruuantuotannon materiaali kiertää. Tuloksena syntyy ilmastoystävällisempää punaista lihaa, lannoitteita ja…

15.4.2025 Miksi valita suomalaista

Kotimainen ruoka luo työtä ja turvaa – mitä jos kasvattaisimme sen osuutta ostoskoreissamme?

Ruokavaikuttajat Iman Gharagozlu ja Leena Ahokas inspiroivat suosimaan kotimaista ruokaa ja kasvattamaan sen osuutta…

11.4.2025 Ruokakasvatus

Maatilavierailuja virtuaalisesti ja livenä – Vuoden ruokakasvattajat avaavat tilojensa ovet lapsille ja nuorille

Ruokatieto Yhdistys palkitsi kolme maatilaa ja ruoan tuottajaa Vuoden ruokakasvattaja -tittelillä. Yleisön jättämistä ehdotuksista…

7.3.2025 Hyvän tekijät

Kinnarin tila tuo kaurakansan lautasille uusia tuulia

Suomalaiset ovat perinteisesti tottuneet syömään kauransa puurona ja leipänä. Kinnarin tilalla kaurasta on nyt…

5.2.2025 Hyvän tekijät

Täysjyvä – avain parempaan hyvinvointiin ja kestävämpään ruokailuun

Täysjyvä on yksi ravitsemuksen kulmakivistä, mutta sen terveys- ja ympäristöhyödyt jäävät monelle vielä tuntemattomiksi.…

27.11.2024 Ruokakasvatus

Ravitsemussuositukset tuuppaavat kohti terveyttä edistäviä valintoja

Uudet ravitsemussuositukset julkaistiin 27.11.2024. Niiden tavoite on säilynyt samana: ohjata suomalaisia kohti terveellisiä valintoja.…

7.10.2024 Miksi valita suomalaista

10 syytä valita suomalaista ruokaa

Talouden muutokset ja hintojen nousut aiheuttavat monille päänvaivaa ja pakottavat pohtimaan ostopäätöksiä entistä tarkemmin.…

27.8.2024 Ruokaketjun vastuullisuus

Rypsiöljyn puristuksen sivuvirrasta elintarvikkeeksi

Tarve syödä kasviperäisesti kasvaa. Samalla kasvaa myös tarve erilaisille kasvipohjaisille tuotteille. Kasviproteiinien käytön todellinen…

20.8.2024 Ruokakulttuuri

Suomalainen maatalous nojaa sukupolvien pitkään ketjuun – tilaa on myös uusille toimijoille

On tavallista, että suomalaisilla maatiloilla on pitkät perinteet, ja että tilat ja maatalouteen liittyvä…

Siirry takaisin sivun alkuun